Coca-cola Zero, FUN light och alla andra sockerfria produkter på marknaden får sin sötma från någon typ av sötningsmedel. Det vanligaste sötningsmedlet idag är det omdiskuterade Aspartam men även det naturliga Stevia förekommer i många produkter.
Åsikter, rykten och ”fakta” om sötningsmedel och hur farligt det är kan man läsa om i princip dagligen på olika forum och i tidningsartiklar. Det mesta av det man hör är kanske som förväntat, fake news. Det problematiska kan vara att faktiskt veta vad som är sanning och vad som är myt med alla de här påståendena. I den här artikeln har vi samlat de vanligaste myterna och missuppfattningarna av sötningsmedel med källhänvisningar till både väl utförda studier och statliga myndigheter som livsmedelsverket.
Aspartam omvandlas till metanol i kroppen
Det här är väl i sig egentligen ingen myt eftersom att när aspartam bryts ner i kroppen så bildas det faktiskt metanol. Problematiken är att det här påståendet väldigt sällan får någon vidare förklaring eller genomgång av vilken potentiell skada metanolet kan göra i kroppen.
Mängden metanol är extremt liten och finns faktiskt naturligt i många frukter och fruktjuicer. Den mängden metanol som finns i ett glas sockerfri läsk är mindre än i ett glas med helt vanlig apelsinjuice. Trots att apelsinjuice innehåller mer metanol kan du vara lugn, du kommer inte bli metanolförgiftad av varken det eller sockerfri läsk.
Aspartam orsakar cancer
Det här ryktet kommer troligtvis från en väldigt tidig forskning där en studie på hanråttor där höga doser aspartam orsakade cancer i levern. Problemet med den här studien var att gav råttorna motsvarande 200 gånger mer än rekommenderat intag.
Enligt organisationen WHO (World Health Organisation) är ett acceptabelt dagligt intag av aspartam ca 40milligram per kilo kroppsvikt. En person som väger 60 kilo kan därför få i sig 2,4 gram aspartam utan att det är farligt för hälsan. För att sätta det i perspektiv tänkte vi jämföra med Coca-cola Zero som är sötad med aspartam. Cola Zero innehåller 240mg aspartam per liter, då kan du som väger 60 kilo alltså dricka hela 10 liter per dag innan du kommer upp i WHOs RDI (rekommenderat daglgit intag). Om du ska upp i samma dos som råttorna måste du alltså dricka motsvarande 2000 liter Coca-cola Zero per dag.
Department of Pharmalogical and Biomolecular Sciences i Milano gjorde år 2013 en väldigt omfattande studie på relationen mellan aspartam och olika cancerformer. I den studien kom de fram till att sötningsmedlet inte kunde kopplas till cancer i de vävnaderna som undersöktes.
Sötsuget ökar
Det här är ett av de vanligaste påståendena gällande aspartam och är i många fall accepterade som fakta. I de studier som har gjorts går det dock inte att bekräfta det här påståendet och troligtvis är sötsuget i det här fallet psykologiskt.
Sötsug är i många fall beroende på vanor och levnadsstil snarare än själva livsmedlet. Om man fortsätter att ”belöna” hjärnan med sötma så finns det teoretiskt en chans att man inte blir av med sötsuget när man får i sig aspartam. Det kan alltså finnas en viss teoretisk sanning i det här men det är dock inte aspartamet i sig som orsakar eller ökar sötsuget.
Sötningsmedel har samma insulinpåslag som socker
Det här hörde jag faktiskt senast av en läkare, ja du läste rätt, en läkare. När en utbildad person kommer med ett sådant påstående brukar man i regel ta det som sanning. Som tur är hade jag bara någon vecka tidigare läst om det relativt nyupptäckta fenomenet CPIR (Cephalic Phase Insulin Release).
Hjärnan är blixtnsabb och så fort vi smakar någonting sött på tungan reagerar den med att frisätta insulin. CPIR är alltså den insulinfrisättningnen sm sker när hjärnan känner smaken av någonting sött. Eftersom att ingenting med högt energiinnehåll sedan kommer in i vår kropp så kommer hjärnan inte att fortsätta frigöra insulin utan endast den lilla mängden. Den här lilla mängden insulin påverkar oss inte rent fysiologiskt och har inte heller några direkta effekter på vår inlagring av fett.
Man går upp i vikt av sötningsmedel
Det finns i dagsläget inte en enda studie som pekar på att man skulle gå upp i vikt av aspartam. Aspartam är (i princip) helt kalorifritt och det är därför inte möjligt att du skulle lägga på dig mer vikt utav det.
Näringsfysiologen Jacob Gudiol säger en smart sak i en artikel med metro. Han menar att mat kan bli godare med sötningsmedel. Om vi till exempel äter en yoghurt så smakar den godare med sötningsmedel och därför kanske vi äter mer av den (och därmed får i oss mera kalorier).