Den rosa, bubblande drycken har just nu sin högsäsong. För många hör ett glas rosé till när solen skiner varmt på sommaren. Här kommer några fakta som du kan dela med dig av över roséglaset i sommar.
Det här är rosévin
Visste du att rosévinet är en av de äldsta vintyperna i världen? Redan under antiken gjordes rödvin snarare som ett slags rosévin, tack vare att mustens kontakt med skalen var betydligt kortare. Det gav vinet den ljusröda färgen och liknande karaktär som vissa av dagens rosévin. Till saken hörde även att det inte alls var ovanligt att späda ut det starka, röda vinet med vatten. Det gav ett vin som påminner om rosé i färgen. Allteftersom romarna blev mäktigare och mer framgångsrika så ville de ha sitt vin riktigt mörkrött och mustigt. De övergick alltså till det typiska rödvinet, även om vissa regioner fortsatte dricka rosévin. Rosévin har en signifikant rosa färg och fruktig smak.
Vinet ska serveras kallt och kan avnjuts som det är eller med tilltugg. Inte förvånande så kommer namnet från franskans ”rose”, vilket betyder ros. Namnet syftar på dryckens blekröda/rosa kulör som påminner om just rosens nyans. Vinets kvalitet bedöms efter dess fräschör och friskhet. Ofta brukar det beskrivas som bärigt och fruktigt med inslag av exempelvis hallon och körsbär. Till skillnad från andra typer av viner så bör rosévinet vara så ungt som möjligt för att klassas som bra, det kommer nämligen tappa sin syra och i och med det sin fräschör. Alkoholhalten bör ligga på 11-12%, mer än så gör att det blir strävt.
Det trendiga vinet
De senare åren har rosévinet blivit riktigt populärt i Sverige just som ett sommarvin. För inte så länge sedan brukade rosédrickarna få höra att de nog bara inte kunde välja mellan vitt eller rött vin, och att rosévin bara var en “blaskig blandning”. Det är självklart fel. Det går att gissa att rosévinets ökande populäritet beror på att många kända personer, exempelvis artister, har setts med ett glas rosé i handen.
Rosévin till maten
Det är lätt att tro att rosévin bara går att dricka som det är, men det passar fint till maten. Du bör inte servera rosé till kraftig och bastant mat. Det passar bäst till lättare maträtter som sallader med grönsaker, fisk och kyckling. Vill du lite snabbt göra en fin sommardrink så är det bara att lägga i några hallon i glaset, eventuellt även en isbit eller två.
Så görs rosévin
Det behövs både blå och gröna druvor för att tillverka rosévin. Färgen på det färdiga vinet beror på typ av druvor, växtklimat och tillverkningsmetod. Nyansen kan variera ganska så kraftigt mellan ljust aprikosrosa till betydligt mer intensiv röd. Rosévin tillverkas till stor del i området kring franska Provence.
Skalkontaktmetoden
Så kallad skalkontakt är det mest traditionella sättet att tillverka rosévin. De blå druvorna mosas så att skalen får kontakt med druvjuicen, men bara under maximalt någon dag. Färgen på vinet blir mörkare om skalet varit i kontakt med musten länge. När skalkontakten varat tillräckligt länge så pressas det hela och skalen rensas bort. Därefter är det dags för jäsning.
Blandningsmetoden
Denna metod att tillverka rosévin på är faktiskt olaglig i vissa vinregioner, eftersom det anses ungefär som att fuska fram vinet. Det går helt enkelt ut på att blanda vitt och rött vin för att på så vis skapa rosé. Denna tillverkningsmetod är relativt ovanlig. Dock brukar roséchampagne tillverkas med just denna metod.
Saignéemetoden
Saignée är franska för “blödning”. Ibland uppstår en slags avblödning när man tillverkar ett riktigt koncentrerat rött vin. Den juice som då uppkommer har haft en mycket kort kontakt med druvskalen och har en rosa nyans. Detta bidrar till ett rödvin med en mycket djupröd nyans. Roséviner som tillverkas med den här metoden är på så vis skapad av en restprodukt, dock en väldigt högkvalitativ restprodukt.
Avrinningsmetoden
Den här typen av tillverkningsetod blir allt vanligare. Det går ut på att man tar lite av den jäsande rödvinsmusten. Det bidrar till ett något mörkare rosévin med kraftigare smak än de som tillverkats på andra sätt.
Det är inte svårt att förstå vart namnet kommer ifrån.
