Visste du att vi svenskar slänger ungefär 70 kilo matrester per person varje år? Det är en hisnande mängd som är lite svår att ens föreställa sig. Det kan vara bra att tänka till lite, med omsorg om både plånbok och miljö. Ta del av de här tipsen!
Att vi slänger mat beror oftast på att vi inte ätit upp den i tid. Kanske har vi köpt för mycket, köpt fel eller glömt att vi lagt matvaror långt in i kylskåpet. Istället för att planera måltider i förväg och bara handla det som behövs har det kanske blivit en hel del spontanköp.
Varför minska matsvinnet?
En av huvudanledningarna till att minska matsvinnet är ekonomin. Ett svenskt hushåll beräknas, enligt Livsmedelsverket, kunna spara otroliga 3000 – 6 000 kronor varje år genom bättre planering och mindre svinn. Det är pengar som just nu åker rakt ner i soporna. Visst finns det betydligt roligare och bättre saker att lägga de slantarna på? Det andra starka skälet är miljön. Det går åt enorma resurser att producera och distribuera livsmedel, vilket utan tvekan påverkar miljön.
Vi slänger inte ara mycket mat, vi häller även ut stora mängder dryck som exempelvis juice.
Laga nya rätter av matresterna
Ungefär 30 procent av alla matrester som slängs hade kunnat ätas upp istället för att bli avfall, vi behöver alltså bli bättre på att tillaga maträtter av rester. Tänk på att ställa in resterna i kylen så snart som möjligt, särskilt under sommarhalvåret när det är varmt inne. Om maten står framme för länge, mer än ett par timmar, kan bakterier hinna växa till sig. Matrester är tråkiga, de kan enkelt göras till helt nya maträtter.
De flesta matvaror kan användas som ingredienser i en soppa, gratäng eller omelett. Även en klassisk pyttipanna är typisk restmat som alltid går hem. Se till att ha basvaror som krossade tomater, potatis, lök och ägg hemma för att enkelt kunna svänga ihop en god maträtt av resterna.
Sväng ihop en omelett av matrester.
Planera innan du handlar
Inventera vad du har hemma – innan du handlar. Gå igenom kyl, frys och skafferi. På så vis vet du vad du behöver köpa, så att du inte köper det du redan har hemma.
Använd näsan
Det är lätt att tro att rester som stått i mer än två dagar per automatik är dåliga, det finns dock inger som säger at det är så. Använd näsan och lukta på maten, luktar den bra så är det säkerligen ingen fara att äta den. Du kan även testa att äta lite för att se om det smakar bra. Lita på dina sinnen!
Planera inköpen och skriv en lista.
Välj rätt matvaror
Undvik att köpa storpack, bara för att det är ett bra pris. Det blir ju inte billigt om du i slutändan behöver kasta hälften för att det blivit dåligt. Välj dessutom matvaror av bra kvalitet och med bra näringsinnehåll, så att du får i dig det du behöver.
Skriv inköpslista och planera måltiderna
Planera alla måltiderna för kommande veckan. När du vet exakt vad du ska köpa blir det lättare att inte spontanköpa något onödigt eller onyttigt. Planering är bra för plånbok, hälsa och miljö.
Lagom mängd mat
Laga inte mer än du behöver och lägg inte upp mer på tallriken än vad du kommer äta upp. Om du dock lagar extra mycket så tänk på att spara i matlådor i kylen till nästa dag, eller att frysa in. Det mesta går faktiskt att frysa in, vilket är smidigt de dagar då du inte orkar ställa dig bakom grytorna.
Lägg upp lagom mycket mat, så att du kan spara resterna.
Märk noga
Märk matlådorna du stoppar i frysen med frystejp där du skriver vad lådan innehåller och när maten tillagades. På så vis har du alltid koll på maten i frysen.
Kort datum
Fynda bland matvaror med kort datum. De är ofta nedsatta i pris, vilket är snällt mot plånboken. Dessutom gör du miljön en tjänst eftersom butiken inte behöver kasta den mat du köper. Tänk bara på att varor med kort datum behöver tillagas och ätas snart, så att de inte hinner bli dåliga. Vill du läsa mer om matsvinnet? Du hittar bra information hos Livsmedelsverket och Statistiska Centralbyrån.
Släng inte det som kan bli en soppa.
